fixeringar

Chick flicks samt chick lit är något som ofta får dålig kritik och många vill inte ens erkänna att de faktiskt tycker om det.

Just nu går jag en kurs om Chick lit på Linnéuniversitetet och det finns inte mycket forskat om detta ämne - kanske just för att man anser att det inte är viktigt nog.

Men Chick lit är ju ändå lite baserad på kvinnors vardag - alltså bord de ses som en samhällsskildring och därför viktig. Men nog om chick lit.

I denna kurs ska man skriva ett arbete, och jag hade tänkt att skriva om juct Chick flicks -- eftersom jag är väldigt filmintresserad och jag är en av de (många) kvinnor som faktiskt tycker om Chick flicks (och är inte rädd för att säga det). Visst, även jag kan tycka att de är ganska dåliga ibland, men jag ser dem ändå. För jag är en sådan person som tycker att film främst är till för att underhålla och Chick flickens främsta syfte är just detta - Underhållning. Man får avnjuta alla de saker som man önskar att man kunde få i det verkliga livet samt uppleva fantastiska situationer. Vi kan skratta och gråta tillsammans med karaktärerna och få utlopp för alla våra förträngda känslor.

Så nu har jag tänkt att se så många Chick flicks som jag kan få tag på, och ikväll har jag sett tre stycken;

I'm with Lucy, New York I Love You och Bridewars.

I I'm with Lucy, från 2002, får man följa med Lucy (som spelas av den underbara Moica Potter) på fem olika dejter som tillslut leder henne till den rätte.



I New York I Love You, från 2009, har 11 regisörer fått göra en varsin kortfilm som binds samman genom det gemensamma temat: kärlek och New York. Mina favoritsekvenser är de regisserade av Brett Ratner, Allen Hughes och Joshua Marston.



Och sist (samt sämst) Bride wars, från 2009. I denna komedi har Kate Hudson och Anne Hathaway huvudrollerna som två bästa vänner som blir ovänner när de planerar sina bröllop på samma dag.



Men det var allt för denna gången

xoxo Katrin